Nu finns det en rapport från DIKO-projektet kallad “Foton från min dag. Om bilder och bilddagböcker – erfarenheter från DIKO-projektet”.

I rapporten beskriver Bitte Rydeman och Anna Andersson tankarna bakom DIKO och berättar om erfarenheterna från projektet.

Bitte Rydeman är logoped och universitetslektor vid Certec vid Lunds tekniska högskola. Hon var projektledare för DIKO och var då knuten till Furuboda Kompetenscenter. Anna Andersson är specialpedagog och förälder. Hon var FUBs representant i projektet.

När vi har varit ute och pratat om DIKO i olika sammanhang har vi ofta fått frågan om vad som händer med DIKO efter projektets slut. Många har också frågat om DIKO kommer att bli tillgängligt för dem och i så fall när då. Här följer några frågor och svar för er som undrar:

Fråga: Hur fungerar DIKO?
Svar: DIKO är en webbplattform för bilddagböcker. Det innebär att DIKOs programvara och alla bilder finns på en server som nås via Internet. Den som har en bilddagbok i DIKO loggar in i sin dagbok via en webbläsare (Chrome eller Safari) eller via DIKO-appen i sin mobiltelefon eller surfplatta (med IOS eller Android).

Fråga: Ni har sagt att DIKO kommer att göras tillgängligt för andra när projektet är slut. Hur kommer det att gå till?
Svar: Det kommer att ske i två steg.

1. Från mitten på april 2014 kommer vi att göra DIKO tillgängligt för de som vill börja använda DIKO. Det handlar om då om individer och små grupper av individer, inte skolor eller kommuner.

2. Under andra delen av 2014 planerar vi att göra det möjligt för dem som vill att sätta upp sitt eget DIKO-nätverk. Det handlar då om att:

a. DIKO Server-programvara ska finnas tillgängligt att ladda ner och installera på ett webhotell eller en egen server för dem som vill.

b. Att DIKO-appen ska finnas tillgänglig i App store och Google play.

Fråga: Räcker det inte med DIKO-appen?
Svar: Nej, appen är bara ett verktyg för att föra över bilder till en DIKO Server och ett av flera sätt att komma in i sin DIKO-dagbok.

Fråga: Kommer DIKO att finnas som en tjänst som den som vill kan abonnera på?
Svar: Svårt att säga. Vi som har arbetat med projektet har inte möjlighet att driva DIKO vidare i stor skala själva, däremot kommer vi att göra det möjligt för individer att börja använda DIKO från mitten på april 2014.

Fråga: Kommer DIKO att kosta något?
Svar: Att börja använda DIKO kommer under våren 2014 inte att kosta något (däremot kan det senare tillkomma kostnader för att täcka driften av DIKO). Den programkod som vi gör tillgänglig (det som behövs för att sätta upp sitt egen DIKO Server) kommer inte heller att kosta något. Däremot kostar det att abonnera på ett webbhotell eller en server, att ha ett domännamn och att göra sin DIKO-plattform extra säker via https (valfritt).

Fråga: Hur kommer de tekniska kraven att se ut?
Svar: Det som kommer att krävas för att köra DIKO är ett domännamn, ett abonnemang på ett webbhotell som stödjer MS SQL och asp.net och tillräckligt med utrymme för att lagra bilderna. En alternativ möjlighet är att installera DIKO på en egen server. Tydliga specifikationer angående detta kommer att presenteras när DIKOs server-programvara görs tillgängligt för nedladdning.

Fråga: Kommer vem som helst at få sprida DIKO och göra ändringar i koden?
Svar: DIKO kommer att omfattas av ett licensavtal som bland annat innebär att det kommer att vara fritt att sprida och ändra DIKO, men att den som ändrar eller vidareutvecklar DIKO kommer att behöva göra ändringarna eller de nya versionerna tillgängliga för andra. Troligtvis kommer licensavtalet att bli något av dessa: GPL (GNU General Public Licenses),  GNU Affero GPL (AGPL) eller  Commons-BY-SA (attribution – share alike, eller “erkännande – dela lika”).

Ända sedan vi började berätta om DIKO i olika sammanhang har vi fått frågor och kommentarer som har handlat om att DIKO skulle kunna fylla en viktig funktion för fler grupper än barn i särskolan och deras familjer. Vi kom tidigt att tänka på att vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar liksom barnen kan ha svårt att berätta vad de varit med om för andra. I vår ansökan om ett tredje år för DIKO bad vi därför om att få utöka projektet till att också omfatta vuxna inom daglig verksamhet och vuxna med förvärvade hjärnskador. Vi fick ja till detta, något som gläder oss mycket.

Vi kommer nu att få nya erfarenheter som innebär att barn som börjar använda DIKO har större chans att kunna fortsätta med det som vuxna. Genom att vuxna som arbetar i Daglig verksamhet kommer med, får vi reda på om DIKO behöver ändras för att passa dem och deras sammanhang. Vuxna med förvärvade hjärnskador kommer genom DIKO att få möjlighet att skapa fotodagböcker som de kan dela med familj och vänner på hemmaplan, medan de går kurs på Furuboda Folkhögskola. Vi kommer att anlita en arbetsterapeut från Dako i Halland till att fungera som koordinator gentemot vuxna med utvecklingsstörning och deras dagliga verksamhet. Genom detta kommer DIKO att spridas till fler platser från och med september 2012.

Den 13 juni fattade Arvsfondsdelegationen beslut om projektstöd till nya och pågående projekt. Vi hade sökt om ett tredje år för DIKO-projektet – det ursprungliga beslutet gällde ett tvåårigt projekt. Beslutet blev positivt! Det innebär att projektet kommer att pågå till och med september 2013.

Den 4 juni presenterades DIKO på Kommunikationskarnevalen i Göteborg av Anna Andersson, Mona Ekelin och Bitte Rydeman. Vi fick många bra och intressanta frågor och kommentarer från publiken  och de finns med under den nya rubriken Frågor och svar här på hemsidan. Här delar vi med oss av den presentation som vi gav på Karnevalen, som pdf: DIKO_Karnevalen_2012

DIKO-projektet handlar om digitala kontaktböcker för barn med utvecklingsstörning och deras  familjer, vänner och skolpersonal. Utvecklingen av DIKO-plattformen sker en bit i taget, där alla som deltar i projektet får vara med och påverka utformningen. På de här sidorna kommer vi att skriva om vad som händer i projektet. Vi kommer att visa hur DIKO-plattformen ser ut just nu, men också lägga fram förslag till nya funktioner. Jag vill uppmana alla som deltar i projektet + andra intresserade att posta kommentarer till det vi skriver här. Den som kommenterar måste skriva namn och e-postadress för att kunna göra ett inlägg. Första kommentaren av en ny person måste godkännas av administratören, för att hindra att webbsidan spammas av oseriösa kommentarer. Sedan en kommentator blivit godkänd kommer dennes inlägg att synas direkt. / Bitte Rydeman, projektledare